”Medicinen är min äkta hustru och litteraturen min älskarinna”, så förklarade Tjechov själv sin inställning i ett brev till Aleksej Suvorin, en av sina äldsta och bästa vänner.
Så vem var han egentligen? Och vad är det som fortsätter att fascinera oss i hans verk; Måsen, Onkel Vanja, Körsbärsträdgården, Tre systrar?
Under onsdagseftermiddagen fick ett 40-tal av Dramatens Vänners möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i ämnet. Dag Kronlund inledde med att berätta om Tjechovs uppväxt i södra Ryssland, om en far som misshandlade sin familj och där många menar att fadern var förebild för sonens många skildringar av skenhelighet.
Anneli Dufva gav oss många och intressanta exempel på hur Tjechov gång på gång återkommer till vissa personlighetstyper och Tjechovs förmåga att betrakta och ”se” människor han mötte. Eva Dahlman gav oss slutligen en mycket intressant och ovanligt initierad inblick i sina tankar om hur språk, rytm och tempo påverkar en föreställning, men också om själva hantverket att regissera.
Som vår moderator Gunilla Lockne konstaterade; så har vi alla fått nya insikter både om Tjechov men också om hur vägval och tolkningar påverkar den färdiga föreställningen!