Ett tjugotal medlemmar från Dramatens Vänner samlades i Lejonkulan för att diskutera Vildanden.
Christina Naess och Birgitta Hultgren inledde genom att dels ge deltagarna en bakgrund om Ibsens liv och författarskap, dels om Vildandens handling både allmänt och i Anna Petterssons version som spelas på Dramaten under 2015 (premiär våren 2015).
Pjäsens tema kretsar kring livslögnen som ett etiskt och moraliskt problem; behöver människan den för att ”överleva” eller kan vi endast känna den sanna lyckan om ”sanningen” avslöjas och vi blir genom den renade? Mycket av diskussionen handlade också just om hur de närvarande uppfattade livslögnen/livslögnerna som de olika rollfigurerna gav uttryck för både symboliskt och reellt!
Likaså gjordes jämförelser mellan den ursprungliga versionen och Anna Petterssons avskalade version där bilder/projektioner, ljud och ljus spelar en ny och viktig roll.
Några av deltagarna menade att i denna uppsättning speglades livslögnen, ojämlikheten och maktpositionerna tydligare än någonsin. För dem som befinner sig längst ner i hierarkien, blir utsattheten och avsaknaden avgörande och utmärkande för deras hela livssituation. Och vilka är de utsatta? Här speglas maktrelationerna mellan kvinnan-mannen, barnet- föräldrarna och inte minst mellan de två sönerna i förhållande till sina autoritära oh bitvis frånvarande fäder.
Någon menade att klassiker skall spelas i sin ursprungliga version. Medan de flesta nog menade att det är just det som utmärker en klassiker; det går bra att ändra/förlägga till modern tid/problematisera utifrån dagens situation/etc. Ibsen är ändå allt Ibsen!