Egentligen hade Claes Månsson inte alls tänkt att bli skådespelare. Han utbildade sig till fritidsledare och även om han var väldigt intresserad av film var han för blyg för att ställa sig framför kameran. Som tur är ville ödet något annat. När han blev övertalad att medverka i ”Bergsjökabarén” gjorde han sådan succé att en bekant tyckte att han skulle söka till Scenskolan. Sedan dess har denne sympatiske, begåvade och mångsidige skådespelare medverkat i ett 60-tal filmer och tv-serier och över 40 teateruppsättningar. Som ”Månadens gäst” hos Dramatens Vänner berättade han om sitt liv framför kameran och på scen. Vid 76 års ålder är han aktuell på Dramaten där han spelar kungen i ”Misantropen” och på film kan vi se honom som den excentriske Einar i ”Je m’appelle Agneta” (som nyligen haft biopremiär och som även visas på Netflix). Han är också aktuell i Felix Herngrens serie ”Där solen alltid skiner”.
Einar var en roll han väldigt gärna ville ha, men han tyckte att provspelningen gick dåligt så han trodde inte att han skulle få rollen. Att spela en karaktär som bär på en sådan livslust och samtidigt sorg och saknad passar honom som handen i handsken. För under sin långa karriär har Claes Månsson spelat både komiska och dramatiska roller och han behärskar båda konstarterna lika bra. Han har till exempel spelat Willy Loman i ”En Handelsresandes död” och James Tyrone i ”Lång dags färd mot natt”.
Han tycker det är roligt att vara tillbaka på Dramaten och är glad över samarbetet med radarparet Jens Arbabi Ohlin och Hannes Meidal i Misantropen, där skådespelarna varit medskapande i uppsättningen. När Thorsten Flinck och han spelade i Misantropen på Dramaten 1995 i regi av Ingmar Bergman var det en annan tidsanda och man gjorde som man blev tillsagd att göra.
Under sina år på Dramaten har han träffat många skådespelare som haft stor betydelse för honom, bland andra Jan-Olof Strandberg som blev hans mentor när han som ung skådespelare var ny på teatern. Det hände att han fick sätta sig på en pall intill Jan-Olof Strandberg och Ernst-Hugo Järegård och lyssna på legendarerna när de satt och skvallrade i pauserna. Han nämnde även andra legendarer som Sif Ruud, Sven Lindberg och Margareta Krook, som betytt mycket för honom. Han har också uppskattat samarbetet med Peter Dalle och alla de andra i Lorry-gänget. Deras vassa och politiskt inkorrekta humor blev banbrytande för en ny slags tv-underhållning.
I verkliga livet har han under en period i livet prövat på att vara hotelldirektör när han var delägare i hotell Villa Asmodée i Antibes. Kärleken till Cote d’Azur finns kvar och till lägenheten i Antibes åker han tillsammans med hustrun för att koppla av mellan filminspelningar och teateruppsättningar. Från att en gång ha varit den något ”motvillige skådespelaren” blev det precis tvärt om och det är vi i publiken oändligt tacksamma över.
Bildtext: Skådespelaren Claes Månsson är aktuell både på Dramaten och på film, som ”Månadens gäst” i maj berättade han om sin långa karriär inom film- och scenkonst.
Foto: Monica Tak Lindman