Att vara sufflös är ett känsligt yrke. Du känner av ångesten på scenen och stämningen i rummet. Det är ett yrke där du fungerar både som psykolog och medmänniska. Yrket bygger på öppenhet, att du tycker om människor och förstår livets svårigheter. Det berättade Ingrid Wallin Enos, som var juni i månads hemliga gäst. Sedan 2007 är hon fast anställd på Dramaten som sufflös. Utöver det har hon haft uppgifter både som regiassistent och producentassistent och fungerar som stöd till dramaturgerna. Hon har till och med hoppat in som skådespelare i föreställningen ”Den yttersta minuten”.
Om någon till äventyrs trodde att sufflösens roll bara var att sitta i en lucka och viska repliker när någon skådespelare på scenen kommer av sig, så vet i alla fall vi som lyssnade på Ingrid Wallin Enos att så inte är fallet. Numera sitter sufflösen vid sidan av scenen. Det händer att hon fått kommentarer från publiken efter en föreställning när någon på första raden hört att hon viskat repliker ”ikväll fick du jobba”! Tänk inget kan vara mera felaktigt. En sufflös är med från den första dagens kollationering till dagen då den sista minuten av pjäsen spelas. Hon har dessutom ansvar för att uppdatera manus under hela spelperioden.
I varje föreställning handlar det om att läsa in folk, lära sig den inre rytmen hos varje enskild skådespelare och känna när vissa behöver hjälp med enstaka ord eller repliker. Med värme i rösten nämner hon Jonas Karlsson. När han spelade Rickard III hade han en blockering när han skulle säga ”Dorset”. Då räckte det att Ingrid formade munnen till ett D, så kom han på namnet.
I Sverige finns idag totalt 987 sufflörer, 98 procent av dem är kvinnor. Men konstigt nog finns ingen sufflörutbildning. Själv har Ingrid Wallin Enos en bred bakgrund. Som barn var hon med i ”Vår teater” och som vuxen läste hon teatervetenskap. Efter att ha jobbat inom en mängd olika områden bland annat inom vården halkade hon helt enkelt in i yrket genom att en vän tyckte att hon skulle söka jobbet som sufflös på Uppsala Stadsteater. Där arbetade hon i 20 år. När hon fick fast tjänst på Dramaten var Ingrid ganska så trött, så hon började sin anställning med att vara sjukskriven ett år och hade dessutom skilt sig under det året. Den första pjäsen hon började jobba med efter sjukskrivningen var ”Scener ur ett äktenskap”!
Då kände hon ”nu har jag kommit hem”!
Bildtext: Det är inte de med vassa armbågar som jobbar som sufflöser. Att vara öppen, tycka om människor, lyssna och vara både psykolog och medmänniska är viktigt för att lyckas i yrket.
Foto: Monica Tak Lindman